StatCounter

måndag 28 augusti 2017

De beslut vi fattar får effekt för vården

Skriver idag med Jennie och Leif en artikel i GT om vårt arbete i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Diskussionen om sjukvården domineras på Gotland oftast av röda siffror. Viktigt förstås - det är en otrolig utmaning och viktigt med stabilitet i ekonomin. Samtidigt har i princip ALLA hälso- och sjukvårdsförvaltningar i Sverige svårt att klara ekonomin inom akutvården vilket många inte vill kännas vid när det diskuteras på ön.

Många landsting har dessutom i sin helhet svårigheter att klara ekonomin. Region Jämtland-Härjedalen som har näst minst invånare i Sverige - men ändå har mer än dubbelt så många invånare än Gotland - går mot ett underskott på 170 miljoner i år. Som på Gotland har de bara ett sjukhus.

Jag tror att det finns ganska mycket vi kan påverka, trots våra begränsade möjligheter jämfört med större regioner. Det ser jag på de beslut vi har fattat bakåt i tiden och vi nu kan börja se resultat av. Att vi sedan inte går i mål även ekonomiskt eftersom utvecklingen med dyra mediciner och behandlingsmetoder går snabbare än omställningen, känns frustrerande. Jag tror ändå att det intensiva arbetet som pågår för fullt just nu är rätt väg att gå.

Såhär skriver vi i GT:

"Sjukvården i Sverige står inför stora utmaningar för att möta vårdbehovet. Tack vare allt bättre mediciner och behandlingsmetoder lever vi allt längre med högre livskvalité. Under tiden behöver vi mer sjukvård. Utvecklingen är fantastisk för oss människor men en ekonomisk påfrestning för alla regioner som ska finansiera den.

Särskilt utvecklingen på senare år har gått väldigt snabb vilket i synnerhet är svårt för små regioner som Gotland och Jämtland med bara ett sjukhus. Det finns begränsade möjligheter att göra stora omstruktureringar som leder till effektiviseringar för att skapa utrymme för kostnadsökningar. Ändå finns mycket vi kan påverka och förändra för att bättre kunna möta den ekonomiskt påfrestande utvecklingen.

Vi har säkerställt att det finns planer för att minska hyrpersonalberoende, hejda kostnadsökningar för läkemedel samt undvika att behöva köpa vård på fastlandet där så är möjligt. Vi måste få effekt på nämnda planer och där är vi förstås beroende av medarbetare och chefer för att komma fram till en kostnadseffektiv organisation.

Många beslut som fattas av medarbetarna har en direkt påverkan på ekonomin och är svåra att ringa in med politiska beslut. Det finns ett högt förändringstryck i förvaltningen och det pågår ett intensivt arbete att minska kostnadsökningar. Hittills har dessa åtgärder tyvärr inte räckt till trots stora insatser.

Det räcker inte med åtgärder på kort sikt för att möta framtidens kostnadsutmaning. Vi har därför medvetet ett långsiktigt perspektiv och flera av de satsningar vi gör tar ibland 5-10 år för att nå full effekt. Vi avsatte till exempel särskilda pengar för att etablera en utbildningsvårdcentral med fler blivande specialister inom primärvården. Till våren blir flera specialister nu färdiga vilket förhoppningsvis kommer att leda till en bättre bemanningssituation. Förbättringen av diabetesvården och vården för bensköra ger friskare patienter samtidigt som vi minskar följdsjukdomar. Våra tidiga satsningar på sexuell hälsa för unga har lett till betydligt färre tonårsaborter och färre könssjukdomar.

De beslut vi fattade för några år sedan ger effekt. På samma sätt tror vi att våra långsiktiga strategier som fokuserar på att behålla och rekrytera medarbetare kommer att märkas framöver. Under tiden vill vi säkerställa att gotlänningarna även fortsättningsvis får den goda vården de behöver.

Stefaan De Maecker (MP)
Leif Dahlby (S)
Jennie Jarve (V)
för majoriteten i Hälso- och sjukvårdsnämnden"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar